Inledning
Ränta är en avgift som tas ut av den som tillhandahåller kapital. Beroende på om du är den tillhandahållande parten eller inte, kommer räntan att vara antingen en intäkt eller kostnad för din del. Ränta har förekommit lika länge som privatpersoner och företag bedrivit in- och utlåning. Räntebaserad utlåning redan 3000BC i Mesopotamien. Det dröjde dock till 1693 innan den första statsobligationen utfärdades. Emissionen gjordes av Englands centralbank, The Bank of England. Statsobligationer är ett räntebärande värdepapper som stater använder sig av för att finansiera utgifter i den offentliga sektorn.
I nutid är ränta dagligt förekommande och genomsyrar samtliga branscher och organisationer inom näringslivet. Det beror på att företag är i behov av finansiering. För privatpersoner förekommer ränta som vanligast i samband med olika former av lån och sparande.
Om räntan är en kostnad eller intäkt för just dig beror på huruvida du tillhandahåller eller efterfrågar kapital. Är du låntagare betalar du ränta men tillhandahåller du kapital genom ett sparande eller utlåning erhåller du ränta.
Olika former av ränta
Begreppen låneränta och sparränta är de vanligast förekommande i samhället. Men utöver dessa förekommer även ytterligare ett antal räntebegrepp, såsom dröjsmålsränta, diskonteringsränta, realränta och styrränta. I den här artikeln kommer vi att ha en faktabaserad genomgång av vanligt förekommande räntetermer samt diskutera hur varje typ av ränta påverkar dig som privatperson.
Låneränta
Låneräntan är den ränta man betalar när man lånar pengar. Det är en generell term som innefattar ränta på alla slags lån såsom bolån, privatlån och företagslån. När man väljer att finansiera ett köp med ett lån är räntan en viktig faktor för lånekostnaden.
Låneräntan kan vara rörlig eller fast. En rörlig låneränta förändras över tid medan en fast låneränta är oförändrad under avtalstiden. Både rörlig- och fast ränta har sina för- och nackdelar, något som vi kommer att beröra längre fram i denna artikel.
Sparränta
Sparränta är den ränta du erhåller för ditt sparande. Det är dock inte alltid som sparandet är räntebärande. Bankerna erbjuder ett antal ändamålsanpassade bankkonton. Transaktionskontot är det konto som bankerna kan koppla till ett kreditkort som VISA eller MasterCard. Fördelen med transaktionskontot är att saldot kan användas för kortbetalningar och således är lättillgängligt. Transaktionskonton ger normalt sätt ingen ränta på insatta medel. Den andra typen av bankkonto är ett sparkonto. Sparkontot finns i lite olika varianter. Med ett sparkonto har du ofta möjlighet att erhålla ränta på ditt insatta kapital. Ett sparkonto där du låser ditt kapital under en bestämd tid kallas för ett placeringskonto. Denna typ av sparkonto ger ofta en högre ränta än det klassiska sparkontot. Anledningen är att banken får en bättre översikt över sitt framtida kassaflöde. Det är något som gynnar en bank och de är därför villiga att betala lite extra i ränta för detta.
Realräntan
Realränta är en både viktig och intressant ränteterm. Realräntan kan uttryckas som den inflationsjusterade räntan. Med inflation menas att priserna på marknaden stiger. För privatpersoner är inflationen för konsumentvaror den mest relevanta.
Om inflationen är högre än den ränta du erbjuds på ditt sparande så minskar din köpkraft. I ett sådan scenario har priserna för varor och tjänster stigit mer än värdet på dina besparingar. Trots att du då har en positiv ränta hos banken, blir realräntan negativ. Realräntan är viktig att förstå då den visar den faktiska värdeförändringen för ditt sparande. Har priserna i Sverige stigit med samma procent som ditt sparande har det nämligen inte skett någon reell värdeförändring för ditt kapital.
Rörlig ränta
Rörlig ränta innebär att räntan förändras över tid. En rörlig ränta kan du erbjudas både för dina lån och för dina besparingar. Fördelen med att välja en rörlig ränta är att den ofta är något lägre än den fasta räntan. Med en rörlig ränta förskjuts ränterisken från banken till dig som kund vilket också är anledningen till att den rörliga räntan är lägre. Räntor förändras över tid och låser banken sin ränta mot kund riskerar förändringar i det allmänna ränteläget att försämra bankens marginaler. Ränterisken är således en kostnadsfaktor.
Fast ränta
En fast ränta är till skillnad från den rörliga räntan oförändrad under avtalstiden. Har du exempelvis ett bolån med en 3 års bunden ränta så kommer räntesatsen att vara densamma under denna period oavsett hur det allmänna ränteläget utvecklas under denna tid. Ränterisken ligger vid en fast ränta hos banken. Därför är den fasta räntan generellt sätt högre än den rörliga.
Det finns dock undantag och det är om banken har en tydlig bild över det framtida ränteläget. Finns det en stark prognos som pekar på fallande räntor inom de närmsta åren är det inte ovanligt att den rörliga räntan ligger något högre än den fasta. I skrivande stund är det faktiskt så att den 2 års bundna räntan är lägre än den rörliga.
Nominell ränta
Med nominell ränta menas räntan exklusive övriga avgifter. Den nominella räntan tar inte hänsyn till inflationen. Bankerna anger i regel alltid den nominella räntan i årlig form. Den nominella räntan är av störst betydelse för större lån. Ju större lånet är, desto mindre påverkas lånekostnaden av övriga avgifter som aviavgifter och andra administrativa avgifter som ofta tillkommer.
Effektiv ränta
Den effektiva räntan inkluderar samtliga av lånets kostnader och passar sig därför särskilt bra som en jämförande variabel. Jämför du lån mellan olika långivare bör du jämföra den effektiva räntan och inte den nominella för att identifiera det billigaste lånet.
Diskonteringsränta
Diskonteringsräntan är den ränta som används för att räkna ut nuvärdet av en investerings framtida kassaflöden och således dess avkastning. För att en investering ska vara lönsam ska kapitalet växa i snabbare takt än inflationen. Men investerare ställer ofta högre krav än så. Kravet de ställer kan likställas med diskonteringsräntan. Ju högre diskonteringsränta en investerare använder för att räkna ut nuvärdet på en investering, desto högre tillväxtkrav har denne på sin investering. För investeringar i värdepapper används ofta den riskfria räntan som diskonteringsränta. Den riskfria räntan brukar likställas med avkastningen på en statsobligation med kort löptid.
